Svenskan och våra andra identiteter

De finlandssvenska resurserna är kanske ändå inte helt på upphällningen. Inom bara några dagar presenteras två nästan likadana, stora undersökningar om det svenska i Finland, med tyngdpunkt på de unga och framtiden.

I går presenterades pedagogen Camilla Koveros undersökning av 1 800 skolelevers relation till svenskan runtom i landet.

I morgon presenterar socialpsykologen Anna-Henning Lindblom sin doktorsavhandling med material om 2 500 personers relation till svenskan, bland dem elever i Borgå, Esbo och Ekenäs.

Vardera undersökningen innehåller gott om material och utgångspunkter till nytt – så till den delen är dubbleringen inte förgäves.

I intervjuer före sin disputation lyfter Borgåbon Henning-Lindblom (Bbl, HBL 23.8) fram det svenskas i Finland många olika former – likaså debatten om detta. Det är inte hela sanningen som sägs i de mest hätska webbinläggen och rubrikerna.

Detsamma har också hennes kollega vid Soc-o-kom Pasi Saukkonen visat i en tidigare undersökning, Mikä suomenruotsalaisissa ärsyttää? Debatten har, från både finskt och svenskt håll, innehållit ovetskap, missförstånd och en hel del prata-förbi-varandra.

Så det här viktiga med identitet. Henning-Lindblom är någonting viktigt på spåren när hon säger att man kan identifiera sig med flera olika grupper samtidigt. Det är sant.

Vi har förmodligen tänkt fel under årens lopp när vi har satt likhetstecken mellan språkkunskap och identitet. Den som är tvåspråkig är inte nödvändigtvis benägen att överge Svenskfinland. Den som talar fem, sex, sju språk är ju inte heller på något sätt splittrad för det, eller utan rötter och hem.

Från det kan man resonera vidare. Det är inte bara genom språk man identifierar sig. För en del är det en hemsk tanke att, hu, överge sitt modersmål! För andra är det bara så livet har sin gång och andra saker blir viktigare.

Vi saknar fortfarande den stora finlandssvenska undersökning där vi, utan att moralisera, kartlägger hur människor har bevarat svenskan som livets andra, tredje eller fjärde ledstjärna. Någonting annat har kommit på första plats - karriären, lusten att se världen, kärleken, någon ideologi eller livsåskådning, vadsomhelst.

Camilla Koveros undersökning understryker också hur det svenska Finland inom sig är olika. Mest markant är hur snabbt de tvåspråkiga hemmen i huvudstadsregionen blir fler. I en förstaklass i en modern, finlandssvensk enhetsskola med åk 1–9 ska långt fler av höstens ettor ha det finskt-svenskt tvåspråkigt därhemma än vad niorna några korridorer bort har.

Så kort är en skol- och språkgeneration. Så snabbt sker förändringen. Bara var femte femma eller sexa i Koveros data över huvudstadsregionen kommer längre från helsvenska hem. Framtiden är redan här.

Samtidigt är Österbotten ett annat land. Där säger den absoluta majoriteten av eleverna i Koveros undersökning sig ha problem med finskan.

Där har Kovero också gjort 2012 års nyskapande grepp och lyft dialekten på bordet som "det andra modersmålet". Ofta är den så stark att den måste skiljas från högspråket; en nästan tabubelagd, smågenerande faktor, som inte hittills har tagits upp på tal om tvåspråkighet. Men den som talar dialekt med sina föräldrar, skriver Kovero i fetstil, är tvåspråkig.

Det finns mycket nytt och många ting i tiden att beta av i de två forskarnas senaste svenskfynd.

KommentarerLäs regler för kommentarer >>

Välkommen till debatten på Bbl.fi. För att vi ska ha ett bra och seriöst diskussionsklimat måste du följa reglerna. Endast inloggade personer kan kommentera artiklar, antingen under eget namn eller signatur. Du har rätt att förbli anonym i våra medier då du uttrycker dig bakom en signatur. Bbl:s redaktion förbehåller sig rätten att ta bort kommentarer som bryter mot reglerna.

Regler för kommentarer

Välkommen till debatten på Bbl.fi. För att vi ska ha ett bra och seriöst diskussionsklimat måste du följa reglerna. Endast inloggade personer kan kommentera artiklar, antingen under eget namn eller signatur. Du har rätt att förbli anonym i våra medier då du uttrycker dig bakom en signatur. Bbl:s redaktion förbehåller sig rätten att ta bort kommentarer som bryter mot reglerna.

Här är våra spelregler:

  • Var hövlig och korrekt i dina kommentarer.
  • Respektera andra personers privatliv oavsett om det gäller andra debattörer, personer i artiklarna eller journalister. Inga personangrepp tillåts.
  • Håll dig till artikelns ämne och motivera din åsikt.
  • Eftersom Bbl är ett svenskspråkigt medium är kommentarsspråket svenska.
  • Dina kommentarer kan användas i andra sammanhang på Bbl.fi eller Borgåbladet.



Det är inte tillåtet att:

  • hota, trakassera, sprida lögner eller skvaller.
  • uppmana till brott eller på annat sätt bryta mot Finlands lag.
  • använda svordomar och obscena ord.
  • kommentera etnicitet, kön, sexuell läggning, religion eller hälsotillstånd om det saknar betydelse i sammanhanget.
  • skriva rasistiska och sexistiska inlägg.
  • göra reklam.
  • länka till sidor med sexistiskt, pornografiskt eller rasistiskt innehåll. Detsamma gäller länkar till diskussionsforum.
  • skriva långa citat, huvuddelen av kommentaren ska vara din egen.
  • använda osakliga användarnamn (signaturer).



Alla inlägg efterhandsgranskas av moderatorn. Vem som helst kan anmäla en kommentar genom att klicka på flaggsymbolen invid kommentaren. Den kommer då att granskas av moderatorn som fattar beslut om kommentaren får finnas kvar eller avlägsnas. Frågor om Bbl.fi kan sändas till webb@bbl.fi. Modereringen på Bbl.fi utgår från redaktionens regler men i själva jobbet får vi hjälp av ett utomstående företag, Interaktiv Säkerhet. Företaget är specialiserat på övervakning av artikelkommentarer och anlitas av flera svenskspråkiga nyhetssajter. Har du klagomål som gäller modereringen? Ta kontakt med webb@bbl.fi. Klistra in en länk till artikeln i fråga och uppge tidpunkt och under vilket namn kommentaren lagts ut.



Hur syns mitt namn eller signatur: Det är endast möjligt att kommentera artiklar om du skapat ett KSF Media-konto och loggat in. Utgångsläget är att ditt förnamn och efternamn syns när du kommenterar, men du kan också välja att använda en signatur om du inte vill uppge ditt riktiga namn.



Hur ändrar jag min signatur: På bbl.fi, klicka till Mitt konto-knappen uppe till höger och välj Redigera ditt KSF Media-konto. Välj Ändra dina uppgifter. Längst ner på sidan kan du ange Signatur för kommentarer. Klicka på Spara. När du är inloggad på bbl.fi syns alla dina kommentarer under denna signatur.



Så behandlar vi din signatur Du har rätt att förbli anonym i våra medier då du uttrycker dig bakom en signatur. Vi förbehåller oss rätten att kontakta dig.